|
NORA STRÖMMAN Barnboksförfattare • Lastenkirjailija
|
|
Hej!
Jag heter Nora, är 31 år och jobbar som barnboksförfattare.
Min allra första saga, som jag skrev då jag var sju, hette ”Sagan åm Nise Grankvist å hamstern”. Sagan är skriven i serierutor och handlar om en man som går och köper en hamster, som i ett senare skede hamnar under bilen. Nisses granne är det enda ögonvittnet till den ödesdigra olyckan och han häller salt i de öppna såren genom att säga ”Nisse nu har du förstört allt”. |
|
Namnet Nisse Grankvist är plagierat av min 6 år äldre bror, som satt högst på listan ”personer jag beundrar”. Jag skrev även sagor om apor som reste med flygplan, marsvin och spökhistorier. Men mest av allt skrev jag dagbok. Den handlade ofta om gräl med ”personer jag beundrar”, dvs. min storebror i gott och ont och om genanta saker min mamma och pappa säkert önskar jag inte skulle ha hört.
Jag nöjde mig inte enbart med prosa. Jag producerade även facklitteratur med titlarna: ”Om du vill lära dig lite om hundar!”, ”Om du vill lära dig lite om katter!” och sist i trilogin ”Om du vill lära dig lite om fiskar!”. Dessa utkom våren 1989 – på eget förlag naturligtvis.
Men det slutade inte där. Jag var även chefredaktör för tidningen ”Taxar” som utkom med hela tre nummer, innan den lades ner på grund av för få läsare (min mamma tröttnade att läsa den).När jag gick i gymnasiet ville jag plötsligt bli barnboksillustratör, vilket var skumt, eftersom jag aldrig varit bra på att rita, måla eller teckna. Jag tror det berodde på att jag ville höra till gänget, vara en i familjen så att säga (alla i min familj målade tavlor utom jag). Efter att ha tecknat samma tre objekt (som jag var bra på) dag ut och dag in, gav jag upp och bestämde att inte bli något vettigt när jag blir stor.
Men vindarna vänder. När jag utbildade mig till kulturproducent hade jag en mycket inspirerande lärare som hette Urban. Hans lektioner fick mig att börja skriva barnböcker och slutligen även slutarbetet om samma sak. Jag har nu skrivit barnböcker på både finska och svenska i tio år. Och de är illustrerade av min konstnärligt begåvade bror Kasper. En del av dem är publicerade på Söderströms och WSOY och resten seglar hemma. Det finns otaliga påbörjade sagor som ännu inte funnit sitt lyckliga slut. De finns sagor som blivit ratade av min 6–åriga dotter som ”för elak – för tråkig – handlar inte om hästar – nej, den handlar inte heller om hästar. Varför skriver du inget om hästar?”
Och så finns det sagor som har funnit sitt lyckliga slut hemma hos någon.
”Din första bok är alldeles sönderläst i detta hushåll. Hela familjen har älskat den.”
-Karin-
Det är då man känner tacksamhet.
Nora |